Mr L B Larsson Sollerön

Jag undrar på om de är någon som lever på Sollerön som jag käner det är nu två år snart sedan jag var hem på Sold och hälsade på men som dät ser ut så har alla förglömt mig. Jag har fått ett bref från Wadena Minnestota från min Gustav Stunis guben och han omtala för mig att många utaf ungdomen har komit till den trakten från Sold.

Jag kan icke förstå varför jag icke får något bref hem ifrån. Jag sände dem pengar i wintras men icke har fått något svar. Jag vet icke whad som är orsaken. Nu kanhända att detta är för mycket att bedja dig om att swara mig eller senda mig några rader eller hälsa Ryssnis Karl från mig om dem har alldeles förglömt mig.

Det är nu inte så goda tider i Klondyke som det har varit betalningen är nu ändast för dem som arbeta i gruvorna fira till fem dollar om dagen. Men för saloon arbete så är det två dollar för dagen. Men allting kåstar så mycket att leva så dett blir icke mycket kvar.

Det är en familj här, dem är Orsa folk eller han är ifrån södra Sverige hon heter Mrs Larson men härna så kalla dem henne Slot Anna eller Anna på slott hon ar warit i Chicago för många år hon har en broder där hon kan tala om att jag har ett fint och gott hem hon skall resa ditt snart kanhända. Hon är trefligt att tala dalska me.

Nu lär vi tänka att lämna här snart och att resa till Seattle Washington så om detta bref skall träffa dig så bedja jag att få höra om Soldfolket lever änu.

Hälsa din hustru så mycket från mig och alla som vilja ha någon hälsning.

Your truly

Margit Fitzpatrick